Skolfrånvaro är ofta ett rop på hjälp – tillsammans kan vi hjälpa de unga
Hanna trivs inte i sin klass. Hon har inga vänner i klassen, hennes vänner går i en annan skola. För att inte behöva gå till skolan, säger hon att hon har huvudvärk och hennes mamma sjukanmäler henne ofta. Saras föräldrar går igenom en jobbig skilsmässa och det är rätt mycket bråk hemma hos Sara. Hennes tröst när allt känns jobbigt är att äta och det har lett till att hon gått upp i vikt. Hon känner sig inte bekväm i sin kropp och vill inte gå på gymnastiklektionerna. Under gymnastiklektionerna sitter hon därför och gömmer sig på toaletten.
De flesta av oss har stött på Hanna och Sara. Skolfrånvaro är en varningssignal om att allt inte står rätt till. Jag får ofta frågan om vilken som är den vanligaste orsaken till skolfrånvaro men det finns inget entydigt svar. Orsakerna är lika många som antalet elever som inte går till skolan. Det är viktigt att genast ta itu med problemet för annars kan frånvaron i värsta fall leda till hemmasitteri och eventuellt utslagning. Därför gäller det att upptäcka de här eleverna tidigt och att stöda dem som ofta är frånvarande.
Skolfrånvaro kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om ungdomar som inte över huvud taget kommer till skolan, att man kommer till skolan men sedan inte deltar i lektioner, att man deltar delvis eller att man alltid är rejält försenad. Sen finns också de som upplever ett starkt obehag eller ångest över att behöva gå till skolan.
Inom projektet Tillbaka till framtiden vill vi hjälpa skolorna att skapa en handlingsplan för nätverkssamarbete kring elever med skolfrånvaro. Nätverkssamarbetet är viktigt, eftersom skolfrånvaroproblematiken är så komplex. Orsakerna till frånvaron finns inom flera områden, i skolan, hos familjen, hos den unga eller i samhället. Skolan kan ha svårt att ensam komma åt problematiken och familjen kan känna maktlöshet. När barnskyddet väl får en anmälan gällande en elev som har blivit borta från skolan, har problemet vanligtvis pågått länge. Därför är det viktigt med ett tidigt ingripande och att alla aktörer samlas. Tanken är att hitta en lösning tillsammans med den unga.
En viktig del av projektet handlar om att öka kunskapen om skolfrånvaro, skolfrånvarobeteenden, men också om närvarobeteenden. För att minska skolfrånvaron måste närvaron öka. Högst troligt finns det också många närvarobeteenden hos elever med hög frånvaro. Det kan vara att äta morgonmål, klä på sig, laga läxor, ha kontakt med skolpersonal osv. Att fokusera på närvaron, att främja närvaro och att uppmuntra närvarobeteenden kan vara avgörande.
Charlotta Eriksson är projektledare i projektet "Tillbaka till Framtiden"
Twiittaa
Kommentit
Kommentoi: